Bilden ovan:
Rakning och klippning inför hemfärd från säljakten.
Fotograf: Emil Sandberg
Vy från södra delen av Obbola by, möjligen från “Väntberget”, vilken antas fått sitt namn från att man på denna plats kunde se ut över havet och invänta säljägare och fiskare . Utanför bild, ligger “Byviken”, där Obbolas fiskebodar, Salteri och båtbrygga ligger.
Fotot förmodligen från början av 1900-talet.
Gunnar Sjöström, Torsten Sjöström, okänd, Sven Granberg, okänd, John Granberg hjälps åt med dagens fångst.
David väger sin fisk med en bessman.
1961 gjorde Per-Uno Ågren, Västerbottens museum, en bandad intervju med Emil. “Man dő ju int’ sä ofta, he ä då tur de” sa han då. Han berättade att det var ganska gott om strömming under första världskriget. En vecka hade de rott eller seglat in till Umeå alla dagar under veckan. Då sov han två timmar varje gång i båten. Lax fiskades förr med nät. Efter 14 dagar skulle näten tas upp och sköljas, lagas och tålas, d.v.s. färgas. Senare kom ryssjorna som var bättre sedan även andra fiskar än lax fångades. Ryssjorna var tyngre och mer komplicerade. De togs upp efter 4 veckor. Ett tungt arbete. Lax och strömming såldes i allmänhet på torget i stan. Den strömming som inte gick att sälja saltades in.
1940-tal
Själabläck på tork var en vanlig syn på fiskebodarna, vår och sommartid i Byviken.
1930-tal
1940-tal
Hilmer (Hilmar) Johansson och Dan Andersson efter fångst vid Storbådan
Sista dagarna i februari, utanför Jonas Sjögrens ladugårdsport. En nybyggd fälbåt klar för leverans. Båtbyggare: Jonas Sjögren (1870-1941), Albin Sjögren (1894-1965), Emil Sjögren (1896-1958) och Oscar Sjögren (1900-1982). Foto: Agnes Sjögren. Kommentar från en av männen på fotot: “Vilket fint blåisbröst den här fälbåten har, man ser körndragen väl inpassade för att stå emot trycket vid segling i is”.
Fälbåten finns idag på Västerbottens museum.
Fr.v.: Oskar Forsberg (1910-1983), Sven-Arne Pettersson 1923-2007, Torsten Sjöström (1919-2000) och Gunnar Sjöström (1921-1991).
Kusinerna Sjögren, Edvin (1901-1986) och Erik (1907-1984) vid en dagsfärd på isen vid Obbolastenarna.
Fotograf: Maja Sjögren
Några levnadsöden
Strandfiskare Nils Petter Boman 1840-1916
Fotot tillhör Bojan Öhlund, Obbola
Nils Petter Boman föddes på Genesön i Nätra församling 1840 och dog på Trysunda 1916. Boman gifter sig 1875 med Obbolaflickan Matilda Charlotta Hedman (1857 -93). Tillsammans får de sex barn, varav fyra når vuxen ålder. Familjen ägde ett hus “östibyn” (nuvarande Strandvägen 27) i Obbola. Efter hustruns alltför tidiga död flyttade han ut på Fläse och bodde sedan ensam där i sin fiskarstuga. Gubben Boman hade en get vid namn Johanna och några höns som sällskap. Vintertid bodde djuren tillsammans med honom inne i stugans enda uppvärmda rum. Förutom mjölk och ägg som de producerade, så levde han på vad naturen gav i form av kött och späck från säl, fisk, bär och lite potatis som han odlade. En och annan sjöfågel föll ännu också från hans bössa. Det svårast i proviantväg för honom var att skaffa mjöl från byn då inga farbara vägar fanns. Det har berättats att när någon ur de två andra familjerna som ägde fiskarstugor på ön hade ärende dit ut vintertid hade de ofta med extra förning i form av smörgåsar för gubben Bomans räkning. Ibland var han så sugen på bröd att han knappt kunde vänta på att bli bjuden. Nils Petter Bomans båda döttrar utvandrade till Amerika. Lydia med man och son 1902 och Helena 1904. Det har berättats att Boman rodde sin yngsta dotter över Fläseviken till “Snuven”, det som idag benäms Fläse havsbad. Han tog tydligen farväl av henne där i vetskapen att de inte skulle mötas igen. Det finns ett brev bevarat från henne där hon senare skriver: “Varför kom du ej till Holmsund om kvällen när jag reste?” Vi förstår bådas smärta över avskedet. Sonen Albert (1876-1934) gifte sig 1902 och flyttade 1908 till ön Trysunda. År 1915 kom han med båt till Fläse och hämtade sin gamle och svårt sjuke far och tog honom med sig hem. Nils Petter Boman dog i maj månad året därpå. Han vilar i en grav invid det gamla fiskarkapellet på Trysunda tillsammans med son och sonhustru Lydia.
Sjökapten och överlots Artur Lundqvist 1891-1939
Artur Lundqvist var född och uppvuxen på Byvägen 11. Han gick till sjöss vid 17 års ålder och seglade på världshaven i segel- och ångfartyg.
Efter gedigen sjöpraktik avlade Lundqvist sjökaptensexamen i Stockholm 1916. Efter befälstjänst i handelsflottan anställes han som lots vid Bredskärs lotsplats. 1934 befodrades han som överlots och chef för Bredskär. Där skulle han förbereda lotsstationen inför kommande sjöfartssäsong. Färden över till Bredskär företogs med spark på den 4 tum tjocka isen. Några hundra meter ut, i en råk, mötte Lundqvist sitt öde. Innan hjälp hann fram hade livet flytt och olyckan var ett faktum. Lundqvist var en högt värderad och omtyckt person som överallt hade fått vänner.