Bilden ovan: Sik i storryssjan
Årfabrikanter i Obbola By
Från vänster:
Klas Hammarström och Ernfrid Hammarström.
Klas var brorson till Ernfrid.
Årfabriken i Obbola
Källa: Sveriges privata företagare, 1943
Hammarström, som under ett tjugotal år varit fiskare, har under sin tid på sjön haft många tillfällen att konstatera brister och ohållbarhet hos olika årtyper. Med hänsyn till dessa negativa erfarenheter konstruerade han så den åra, på vilken han erhållit patent. Årskaftet är ovalt med största bredden i den riktning åran är utsatt för de största påfrestningarna. Det är tillverkat i två delar och urholkat. Dessa bägge år-skaftdelar hoplimmas och mellan dem infälles årbladet, som genom de överskjutande skaftsnibbarna erhåller en avsevärt ökad hållbarhet. Årans handtag slutar med en knappartad utsvängning, vilken gör att åran ligger synnerligen väl i handen. Årorna oljefernissas sedan två gånger och de tillverkas i 5-6 storlekar. Snickerifabriken är inrymd i en tillbyggnad till gårdshuset. Den är försedd med en kombinerad snickerimaskin. Två personer är anställda i företaget, som mer och mer utvidgas. Bror Ernfrid Hammarström är född den 5 juni 1896, son till modellsnickare John Erik Fridolf Hammarström, född 1869,och hans hustru Ebba f. Gren, född 1869, samt gift sedan 1920 med Emmy Johanna Sandberg, född den 15 juni 1896.
Källa: Sveriges privata företagare, 1943
Text rättad: I ursprungstexten anges Bror Ernfrids far heta Ernfrid. Enligt dopboken var faderns namn John Erik Fridolf. / Göran Burman
8 fot i diameter. Banden gjorda av basad stavgran
Hängdes vertikalt
Balansvåg. Det som ska vägas hängs på kroken i ena änden av stången. I andra änden finns en vikt.
Fisken som skulle vägas lades i nätkassen
Enskivigt block
Användes i en talja
Enskivigt, med järnbeslag
Dubbelskivigt, med järnbeslag och lyftkrok
Hittad i en sjöbod på Bredskär
Skänkt av mästerlotsen Torsten Lundgrens dotter
Användes bl a till belysning på fälbåten
Skänkt av Karin Sjögren/Stig Hansson
Användes vid skötfiske för att lokalisera näten
Fungerar som ljudboj
Användes vid skötfiske och dimma för att lokalisera näten
Dubbelskiva av kork
Användes för att lokalisera näten
Av trä, med ägarmärkning
Användes för att lokalisera näten
Markerade näten
Användes till förankring vid ryssjefiske
Användes för att laga nät
Tillhörde J. Johansson, Obbola
Användes för att laga nät
Tillhörde “OOS” alt “SOO” i Obbola
Användes till att bestämma maskstorlek vid nätbindning
Användes som sänke på näten.
Dessa var oftast gjorda av björknäver med sten i och hopsydd med björkrot.
Från 40-talet
Köxet som man drack ur, hängde i en rem
Trälåda med “laxade” hörn
