F\u00e4rdb\u00e5t (uttalas f\u00e4lb\u00e5t). L\u00e4ngd 28 – 30 fot, i \u00e4ldre tid 34 – 36 fot. Seglades ursprungligen med liksidigt r\u00e5segel, senare med fock och storsegel (med bom och gaffel). Anv\u00e4ndes som basl\u00e4ger vid 4 -12 veckors s\u00e4ljaktsf\u00e4rder i Bottniska viken samt i \u00e4ldre tid som fraktb\u00e5t vid seglation med str\u00f6mming p\u00e5 \u00d6sterbotten och andra handelsorter. De h\u00e4r avbildade f\u00e4rdb\u00e5tarna sl\u00e4pas med hj\u00e4lp av segel och medvind ovanp\u00e5 isen, efter en ber\u00e4ttelse av Edvin Sj\u00f6gren. <\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n L\u00e4tta skrov av gran<\/strong> Haxe , storb\u00e5t , sk\u00f6tb\u00e5t <\/strong> B\u00e5ttypen haxe <\/em>(och storb\u00e5t) \u00e4r inte k\u00e4nd fr\u00e5n Obbola sedan 1800 – talet, men b\u00f6r ha varit 10-15 meter l\u00e5ng och helt \u00f6ppen, samt varit f\u00f6rsedd med kraftig dragg (ankare) och jaktrigg, dvs. ett gaffelsegel med fock. Motorb\u00e5t, n\u00e4tb\u00e5t, enab\u00e5t<\/strong> <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n F\u00e4lb\u00e5t och julle <\/strong> <\/p>\n <\/p>\n Iseka<\/strong> <\/p>\n <\/p>\n En n\u00e4stan modern iseka, som utan st\u00f6d kunde st\u00e5 uppr\u00e4tt och l\u00e4tt dras \u00f6ver isen, var f\u00f6rsedd med en liten gavel p\u00e5 endera eller b\u00e5da st\u00e4varna. Den var praktisk att styra framf\u00f6r sig d\u00e5 isf\u00f6ret var s\u00e5 br\u00e4ckligt att isen \u00f6msom bar, \u00f6msom brast. <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \u00c5ke Sandstr\u00f6m (text) G\u00f6sta Sebbfolk (teckningar och foton)<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n L\u00e4s mer om allmogeb\u00e5tar i Obbola: <\/strong> <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" B\u00e5ttyper i Obbola by- en f\u00f6r varje \u00e4ndam\u00e5l Publicerat i Obbola Kr\u00f6nika 2009. Text: \u00c5ke Sandstr\u00f6m Teckningar och foton: G\u00f6sta Sebbfolk Bildtext: FYRA B\u00c5TLAG FR\u00c5N OBBOLA GER SIG UT I F\u00c4LAN \u00c5R 1919F\u00e4rdb\u00e5t (uttalas f\u00e4lb\u00e5t). L\u00e4ngd 28 – 30 fot, i \u00e4ldre tid 34 – 36 fot. Seglades ursprungligen med liksidigt r\u00e5segel, senare med fock […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":621,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/59"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=59"}],"version-history":[{"count":37,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/59\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":640,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/59\/revisions\/640"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/621"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=59"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=59"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=59"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n\n
\n B\u00c5TEN VAR F\u00d6RR <\/strong>en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r bos\u00e4ttning och verksamhet i Ume\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rd, d\u00e4r byn Obbola r\u00e4knar gamla anor. Den var s\u00e4rskilt oumb\u00e4rlig i det omfattande fiske som bedrevs, men ocks\u00e5 f\u00f6r samf\u00e4rdsel, byhandel och inte minst s\u00e4ljakt – n\u00e4ringsverksamheter som anknyter till b\u00e5de \u00e4lven och havet. I denna artikel ber\u00e4ttas om och visas exempel p\u00e5 \u00e4ldre b\u00e5ttyper som varit i bruk bland byns hemmans\u00e4gare, fiskare och s\u00e4lj\u00e4gare under 1800- och 1900 – talen.
I Obbola byggdes b\u00e5tarna l\u00e4nge efter \u00e5lderdomlig teknik: ur olika krumv\u00e4xta \u00e4mnen, ofta h\u00e4mtade direkt ur skogen, t\u00e4ljdes med enkla handverktyg k\u00f6lar, st\u00e4var, bordhalsar, vr\u00e4nger och \u00e5rf\u00e4sten. Utifr\u00e5n de olika krav en bruksb\u00e5t skulle fylla utvecklades sedan m\u00e5nga former och storlekar. Bland b\u00f6nderna och deras “inhysingar\u201d – s\u00e5som lotsar, strandfiskare och hantverkare \u2013 fanns d\u00e4rf\u00f6r ofta flera b\u00e5tar i ett och samma hush\u00e5ll, en f\u00f6r varje viktigt anv\u00e4ndningsomr\u00e5de. <\/p>\n
Den st\u00f6rsta byggnadstekniska skillnaden b\u00e5ttyperna emellan var om b\u00e5tarna avsetts f\u00f6r sommarhalv\u00e5rets verksamheter, eller om de var formade f\u00f6r att klara \u00e4ven isg\u00e5ng. Vinterhalv\u00e5rets b\u00e5tar gjordes skedformiga framtill f\u00f6r att inte sk\u00e4ras s\u00f6nder av isen. De flesta b\u00e5tar var emellertid gjorda f\u00f6r att kunna segla bra och – betr\u00e4ffande isb\u00e5tarna \u2013 med l\u00e4tthet kunna dras upp p\u00e5 iskanten och sl\u00e4pas ovanp\u00e5 ist\u00e4cket. Alla b\u00e5tar inom sin huvudtyp var i princip byggda efter samma grundform. I Obbola by var det, som p\u00e5 andra h\u00e5ll l\u00e4ngs V\u00e4sterbottenskusten, framf\u00f6r allt granvirke som g\u00e4llde, vilket gav l\u00e4tta b\u00e5tar. Varje b\u00e5t var f\u00f6r fisket utrustad med tv\u00e5 roddplatser, en f\u00f6r framsittaren<\/em>, vanligen b\u00e5tens och fiskredskapens \u00e4gare, och en f\u00f6r baksittaren<\/em>, medhj\u00e4lparen.
Sommarb\u00e5tarna ben\u00e4mndes ofta efter de fiskredskap eller det fiske de var avsedda f\u00f6r. Sk\u00f6tb\u00e5ten<\/em> avs\u00e5g fisket med sk\u00f6tar, enab\u00e5ten<\/em> med ena ‘en liten pulsno\u0165’, medan lagn- eller n\u00e4tb\u00e5ten<\/em> avs\u00e5g fisket med lagnor ‘sm\u00e5n\u00e4t\u00b4 och laxn\u00e4t. Den n\u00e4tta sj\u00e4lajullen<\/em> anv\u00e4ndes vid “sj\u00e4lafisket “, s\u00e4lf\u00e5ngsten. <\/p>\n
Haxen<\/em> var tidigare den st\u00f6rsta b\u00e5ten bland allmogen, i Obbola \u00e4gd av n\u00e5gon bonde eller soldat som samtidigt bedrev fisk- och byhandel. Ordet haxe, som \u00e4r en f\u00f6rsvenskning av finskans haaksi <\/em> ‘fartyg ‘, omtalas i \u00e4ldre handlingar fr\u00e5n byn, liksom \u00e4ven storb\u00e5t. Med dessa transporterades fr\u00e4mst insaltad fisk och p\u00e5 returen salt, socker, br\u00e4nnvin, j\u00e4rnvaror och mj\u00f6l, som var den tidens viktigaste handelsvaror. Exempelvis omtalas (1784), hur byam\u00e4nnen mot str\u00f6mming i “storb\u00e5tar\u201d tillbytte sig spannm\u00e5l i \u00d6sterbotten.<\/p>\n
Sk\u00f6tb\u00e5ten<\/em> var den viktigaste farkosten bland obbolaborna f\u00f6rr. Den var utrustad f\u00f6r tv\u00e5 man och f\u00f6rs\u00e5gs med ett eller (ibland) tv\u00e5 sprisegel. I \u00e4ldre tid g\u00e4llde f\u00f6rst\u00e5s, som i alla b\u00e5tar, alltid r\u00e5segel kombinerat med rodd. Sk\u00f6tb\u00e5ten var s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbar vid sommarens sk\u00f6tfiske (sk\u00f6t =str\u00f6mmingsn\u00e4t), men f\u00f6rekom \u00e4ven i samband med privata transporter och l\u00e4ngre resor, s\u00e5som kyrkf\u00e4rderna tidigare. Den var byggd med fyra bordg\u00e5ngar, d\u00e4rav \u00e4ven namnet fyrb\u00f6ling<\/em>, men ocks\u00e5 en trebordig sk\u00f6tb\u00e5t \u00e4r k\u00e4nd fr\u00e5n Obbola (1820). En ordin\u00e4r sk\u00f6tb\u00e5t f\u00f6rs\u00e5gs med l\u00f6stagbara skidbord <\/em>l\u00e4ngs b\u00e5tkanten, vilket var praktiskt att ha vid segling med tung last men togs loss vid sj\u00e4lva fisket. Sk\u00f6tb\u00e5ten anv\u00e4ndes ocks\u00e5 vid uts\u00e4ttning och transport av laxfiskets skrymmande redskap, h\u00e4r framf\u00f6r allt l\u00e5nga st\u00e4nger och tunga s\u00e4nkstenar. Nu kr\u00e4vdes samtidigt tv\u00e5 eller fler b\u00e5tar och allts\u00e5 ytterligare n\u00e5gra man med i fisket. Sedan storryssjor allt mer ersatt de \u00e4ldre laxn\u00e4ten, och det gamla sk\u00f6tfisket samtidigt upph\u00f6rt, slutade sk\u00f6tb\u00e5ten att byggas. Sk\u00f6tb\u00e5ten var 24-26 fot l\u00e5ng (ca 7,5 m) och drygt 6 fot bred, samt f\u00f6rsedd med tv\u00e5 roddplatser, den fr\u00e4mre med h\u00e5 <\/em>och h\u00e5band<\/em>, den bakre med l\u00f6stagbara h\u00e5tullar<\/em>. <\/p>\n
Motorb\u00e5ten <\/em>konkurrerade fr\u00e5n 1910 – talet allt oftare med den gamla sk\u00f6tb\u00e5ten i dess gamla anv\u00e4ndningsomr\u00e5den, f\u00f6r att slutligen ers\u00e4tta den helt. F\u00f6rutom vid sk\u00f6tfiske och arbetet med laxryssjor var den ocks\u00e5 praktisk i bogserandet av motorl\u00f6sa b\u00e5tar, l\u00e4ngre f\u00e4rder mm. Innan Berg\u00f6bron stod klar 1923, eller regulj\u00e4ra b\u00e5tf\u00f6rbindelser med Holmsund kom ig\u00e5ng, anv\u00e4ndes motorb\u00e5ten ocks\u00e5 f\u00f6r transporter av fisk och andra handelsvaror. Ett alternativ till s\u00e5dana transporter p\u00e5 Ume\u00e4lven var dock tidigt \u00e5ngb\u00e5tarna.
En mindre b\u00e5t , som anv\u00e4ndes vid utl\u00e4ggningen av laxn\u00e4t och storryssjor, var n\u00e4tb\u00e5ten<\/em>, eller tidigare enab\u00e5ten<\/em>. Den hade samma form som sk\u00f6tb\u00e5ten, men var n\u00e5gon meter kortare. N\u00e4tb\u00e5ten anv\u00e4ndes ocks\u00e5 i andra strandn\u00e4ra fisken, s\u00e5som i sikfisket med lagnor <\/em>om h\u00f6sten och n\u00e4r laxn\u00e4ten skulle vittjas. Ben\u00e4mningen enab\u00e5t har f\u00f6rsvunnit eftersom enan<\/em>, den lilla pulsnot som anv\u00e4ndes f\u00f6r fiske efter harr, g\u00e4dda mm, inte har varit i bruk p\u00e5 l\u00e4nge. N\u00e4tb\u00e5ten var ca 20-22 fot l\u00e5ng (drygt 6 m) och 5 fot bred. Med b\u00f6rjan fr\u00e5n 1950 – talet fick den (och f\u00f6r all del \u00e4ven motorb\u00e5ten) konkurrens av den n\u00e5got kortare roddb\u00e5ten <\/em>f\u00f6rsedd med akterspegel med plats f\u00f6r en utombordsmotor. <\/td>\n<\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/figure>\n ![\"\"](\"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/s35-1-1024x715.jpg\")
<\/figure>\n![\"\"](\"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/s32ny-1024x748.jpg\")
<\/figure>\n
Vinterhalv\u00e5rets b\u00e5tar var konstruerade f\u00f6r att t\u00e5la isg\u00e5ng utan att n\u00f6tas eller sk\u00e4ras s\u00f6nder. St\u00f6rst bland dem var f\u00e4rdb\u00e5ten <\/em>(dial. f\u00e4lb\u00e5ten<\/em>), byggd att tj\u00e4nstg\u00f6ra i v\u00e5rvinterns s\u00e4ljaktsf\u00e4rder i Bottniska viken. Den fungerade h\u00e4r som b\u00e5de transportb\u00e5t och bostad sedan j\u00e4garna v\u00e4l n\u00e5tt s\u00e4lisen. F\u00e4lb\u00e5ten var l\u00e4nge utrustad med r\u00e5segel som d\u00e5 ocks\u00e5 anv\u00e4ndes som t\u00e4lt \u00f6ver b\u00e5ten i basl\u00e4gret ute p\u00e5 isen. Fr\u00e5n 1910 – talet anv\u00e4ndes i st\u00e4llet sprisegel eller det \u00f6sterbottniska f\u00e4lb\u00e5tsseglet<\/em>, vilket var ett stort bomsegel hissat p\u00e5 en h\u00f6gt pikad gaffel. F\u00e4lb\u00e5tarna gjordes m\u00e4rkligt flata framtill samt ca 28-30 fot l\u00e5nga (ca 8,5 m) och 9 fot breda (ca 2,7 m). Tidigare f\u00f6rekom bland obbolaborna betydligt st\u00f6rre isb\u00e5tar \u00e4n s\u00e5, avsedda f\u00f6r en bes\u00e4ttning av s\u00e4lj\u00e4gare p\u00e5 hela sju man. Jullen<\/em>, \u00e4ven kallad lagnjullen<\/em>, enajullen <\/em>och isjullen <\/em>efter b\u00e5tens storlek och anv\u00e4ndningsomr\u00e5den i sj\u00f6n eller havsisen, var en mindre kopia av den stora f\u00e4lb\u00e5ten \u2013 eller kanske tv\u00e4rt om? Den var l\u00e4ttrodd och d\u00e4rf\u00f6r praktisk att ha som \u201d lillb\u00e5t \u201d hemmavid eller vid fiskestugan under h\u00f6stens och v\u00e5rens isperioder. Ovanp\u00e5 ist\u00e4cket drogs och balanserades den p\u00e5 sin egen k\u00f6l eller lagd p\u00e5 isk\u00e4lke. F\u00f6r att inte skavas s\u00f6nder var isjullens k\u00f6l skyddat av ett drag av h\u00e5rt tr\u00e4slag, och under skrovet av s.k s\u00f6m<\/em>– eller suddrag<\/em>. P\u00e5 samma s\u00e4tt skyddades ocks\u00e5 f\u00e4lb\u00e5ten fr\u00e5n \u00e5verkan av isen, dessutom h\u00e4r med pl\u00e5tbel\u00e4ggning fram eller i \u00e4ldre tid i st\u00e4llet s\u00e4lskinn. Jullen – nu kallad f\u00e4ljullen <\/em>\u2013 anv\u00e4ndes tidigare som hj\u00e4lpb\u00e5t till f\u00e4lb\u00e5ten och som jaktb\u00e5t, d\u00e5 man rodde sig i skottl\u00e4ge f\u00f6r s\u00e4l som l\u00e5g och vilade sig p\u00e5 isflak och klippor. B\u00e5ttypen var ocks\u00e5 praktisk under sommar halv\u00e5ret, exempelvis i samband med sm\u00e5fiske med n\u00e4t och mj\u00e4rdar samt vid f\u00e5gelskytte.<\/p>\n
En yngre isb\u00e5t \u00e4n den traditionella jullen var isekan, eller f\u00e4rdekan <\/em>(dial. f\u00e4lekan<\/em>). Den var allra minst bland bruksb\u00e5tarna, eller 12-15 fot l\u00e5ng, och gjordes platt, f\u00f6r att l\u00e4ttare kunna dras direkt p\u00e5 isen utan k\u00e4lke. Ist\u00e4llet f\u00f6r k\u00f6l var den s\u00e5lunda byggd p\u00e5 bred k\u00f6lbr\u00e4da som b\u00f6jdes upp i vardera \u00e4ndan. Och mellan den b\u00f6jda br\u00e4dan och bordl\u00e4ggningen f\u00e4stes tv\u00e5 medar (med drag ) skodda med j\u00e4rn eller (helst) m\u00e4ssing.
Modellen inkom i slutet av 1800 – talet med s\u00e4lj\u00e4gare fr\u00e5n \u00d6sterbotten, och upptogs med stor entusiasm bland byns b\u00e5tbyggare. <\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/s34-1-1-1024x705.jpg\")
<\/figure>\n
Edlund, Ann-Catrine. 2000. S\u00e4len och j\u00e4garen.
\u00c5gren, Per-Uno. 2006. Folkligt b\u00e5tskick i \u00d6vre Norrland.
\u00c5gren, Per-Uno. B\u00e5tar och b\u00e5tbyggeri. V\u00e4sterbotten 1\/1971.
\u00c5gren, Per-Uno. S\u00e4ljakt. V\u00e4sterbotten 2\/1971.
Skilda nr av Obbola Kr\u00f6nika, t ex 2\/1999.<\/p>\n