<\/p>\n
Av Carl-Eric Nilsson<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r m\u00e4nniskor vid kusten var inte bara fisket utan \u00e4ven s\u00e4lf\u00e5ngsten viktig. F\u00f6r s\u00e4lf\u00e5ngsten anv\u00e4ndes tidigt n\u00e4t. I Ume\u00e5 sockens r\u00e4kenskaper noterades redan p\u00e5 1500-talet skattesp\u00e4ck och tionde av s\u00e4lf\u00e5ngst. Fogden \u00e4gde att uppb\u00e4ra var nionde lispund sp\u00e4ck som skatt. J.A. Linder, komminister i Ume\u00e5 landsf\u00f6rsamling, talar i sin “Beskrifning \u00f6fver Ume socken ..” om “sj\u00e4lfiske” och uppgr att det i socknen skulle kunna ge i medeltal 375 tunnor sp\u00e4ck \u00e5rligen.<\/p>\n
Redan 1766, i “stadga och ordning f\u00f6r rikets hafs- sk\u00e4r- str\u00f6m- och insj\u00f6fiske” var det till\u00e5tet f\u00f6r var och en d\u00f6da s\u00e4l, “dessa fiskd\u00f6dande skadedjur”. I stadgan av \u00e5r 1808 finns den uppr\u00e4knad bland de djur som man fick f\u00f6r statliga premier f\u00f6r vid d\u00f6dandet. Fr\u00e5n \u00e5r 1900 utbetalades regelr\u00e4tta skottpremier p\u00e5 s\u00e4l, 3 kronor per djur. Redan p\u00e5 denna tid svallade dock diskussionens v\u00e5gor h\u00f6ga kring s\u00e4lens roll som skadeg\u00f6rare f\u00f6r fisket.<\/p>\n
Vissa \u00f6stersj\u00f6l\u00e4nder gjorde en \u00f6verenskommelse, som Sverige bitr\u00e4dde, att man f\u00f6rband sig till att medverka till s\u00e4lstammanes decimering, bl.a. genom skottpengar. D\u00e4rf\u00f6r betaldes 4 kr \/ s\u00e4l fr\u00e5n 1913, 6 kr \/ s\u00e4l fr\u00e5n 1925, 10 kr \/ s\u00e4l fr\u00e5n 1928, 15 kr \/ s\u00e4l fr\u00e5n 1948 och 30 kr \/ s\u00e4l fr\u00e5n 1965. F\u00f6r att \u00e5stadkomma denna decimering anv\u00e4ndes olika metoder, bl. a:<\/p>\n
V\u00e4ckaren<\/strong> Skaftet ska vara s\u00e5 l\u00e5ngt att det kan fungera som st\u00f6d f\u00f6r kikaren, inneh\u00e5lla s\u00e5 mycket tr\u00e4 att v\u00e4ckaren flyter i vattnet, anv\u00e4nds fr\u00e4mst till att prova isens b\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga. Man v\u00e4cker = hugger i isen. V\u00e4ckaren anv\u00e4nds dessutom f\u00f6r att hugga fast skjutna s\u00e4lar, som h\u00e5ller p\u00e5 att sjunka. <\/p>\n S\u00e4ln\u00e4t<\/strong> F\u00e4lan Skredst\u00e5ng<\/strong> Gev\u00e4r<\/strong> K\u00e4lla: V\u00e4sterbotten: 2\/71 <\/p>\n Inspelning om fiske<\/p>\n <\/div>\n<\/div>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Av Carl-Eric Nilsson S\u00e4len – skadedjuret? F\u00f6r m\u00e4nniskor vid kusten var inte bara fisket utan \u00e4ven s\u00e4lf\u00e5ngsten viktig. F\u00f6r s\u00e4lf\u00e5ngsten anv\u00e4ndes tidigt n\u00e4t. I Ume\u00e5 sockens r\u00e4kenskaper noterades redan p\u00e5 1500-talet skattesp\u00e4ck och tionde av s\u00e4lf\u00e5ngst. Fogden \u00e4gde att uppb\u00e4ra var nionde lispund sp\u00e4ck som skatt. J.A. Linder, komminister i Ume\u00e5 landsf\u00f6rsamling, talar i sin […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/503"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=503"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/503\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":699,"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/503\/revisions\/699"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.fiskarmuseum.obbola.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=503"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Redan Olaus Magnus ber\u00e4ttar om och ritar av s\u00e4lj\u00e4gare, som har s\u00e4lspjut i h\u00f6gsta hugg. Redskapet hade en liten hulling och ing\u00e5r fortfarande i s\u00e4lj\u00e4gares utrustning, kallas vanligen v\u00e4ckare. <\/p>\n
F\u00f6rr i tiden var det vanligt att man l\u00e4ngs V\u00e4sterbottens-kusten anv\u00e4nde sig av n\u00e4t f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 s\u00e4l. Termen s\u00e4lfiske anv\u00e4ndes tidigare. <\/p>\n
<\/strong>eg. f\u00e4rden, avs\u00e5g den \u00e5rliga f\u00e5ngstresan ute p\u00e5 v\u00e5risarna i Bottenviken efter s\u00e4l. L\u00e5ngt in p\u00e5 1940-talet var man ute p\u00e5 denna f\u00e4rd upp till ett par m\u00e5nader. <\/p>\n
en cirka 4 m l\u00e5ng skida med en vit tygsk\u00e4rm, seglet, l\u00e4ngst fram och med j\u00e4rngafflar som st\u00f6d f\u00f6r gev\u00e4ret. J\u00e4garen hade foten i en speciell f\u00e5ngstrem och med hj\u00e4lp av v\u00e4ckarn som stav sparkade han sig fram. N\u00e4r han kom n\u00e4rmare s\u00e4len kr\u00f6p han p\u00e5 st\u00e5ngen, dold eller skyddad av seglet. Skredst\u00e5ngen var dessutom ett n\u00f6dv\u00e4ndigt hj\u00e4lpmedel f\u00f6r att ta sig fram i l\u00f6s och ickeb\u00e4rig is. Dessutom kunde man l\u00e4gga den som sp\u00e5ng \u00f6ver vakar och r\u00e5kar. Ibland fick den v\u00e4l ocks\u00e5 fungera som \u00e5ra eller paddel n\u00e4r j\u00e4garen st\u00e5ende p\u00e5 ett litet isflak paddlade sig fram p\u00e5 \u00f6ppet vatten. <\/p>\n
Det var f\u00f6rst genom mausergev\u00e4ret, modell 1896, j\u00e4garna fick ett praktiskt vapen f\u00f6r s\u00e4ljakten. Detta i kombination med smygjakten och vit skyddsdr\u00e4kt \u00e4r v\u00e4l det i v\u00e5ra dagar f\u00f6rknippar med s\u00e4ljakten. Redan f\u00f6re
1: a v\u00e4rldskriget kunde man dessutom f\u00f6rse vapnet med kikarsikte och det innebar ytterligare en f\u00f6rb\u00e4ttring. <\/p>\n
\n
<\/strong><\/p>\n